digging a hole

i´m digging a hole and the walls are caving in behind me
air´s getting thin but i´m trying, i´m breathing in

jag har nog aldrig känt mig så ensam som jag känner mig nu, men samtidigt så stark. "du har ställt till det rejält den här gången'', jo tack. ''du måste vara ensam, du måste komma över''. jo det vet jag och det trodde jag att jag hade gjort men det har jag inte, det finns där ännu. det kommer ordna sig, det kommer lösa sig till slut, men nu känns det flera mil bort. jag väntar och väntar men vet jag verkligen på vad? det kanske är nu man borde fokusera? fokusera på allt annat. men det är nu jag känner mig som mest splittrad.

jag gräver ner mig själv
jag stänger in mig
jag ser saker som jag vill se,
som egentligen inte finns där

samtidigt som jag är trött på att vara förnuftig är det nog inte bra med impluser
det är inte bra att bara se vägen och blunda för hinder som kan stå där
jag måste verkligen ta tag i mitt liv, och mig själv

hur?
listor kanske är bra

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0