Malin Johansson

Jag önskar någon bara ville försöka fixa mig, göra mig hel. Plåstra om mina sår och laga det som är sönder, ställa mig på benen och breda väg för det som ligger framför. Men på något vis kan jag inte göra mig förstådd, på något vis blir det jag som sårar och jag som får laga, och allt eftersom växer mina sår och hålen blir större och jag faller. Jag faller.

Ibland undrar jag om där finns någon som talar samma språk som mig, om det finns någon som ser det jag ser, känner det jag känner.