jorden är rund
Jag är glad och ser fram emot sommaren. Först blir det Korea om 12 dagar (vilket känns overkligt), sen London och Pernilla (vilket jag verkligen hoppas blir av) och sen en sommar med förhoppningsvis ett oförglömligt äventyr med hon den dära Pernilla i vårt kära Grekland. Det är än så länge bara planer, men jag hoppas verkligen att det blir av, och på något sätt känns det verkligen som att det kommer det.
Helgen har varit bra, även om jag inte hunnit med allt som jag skulle, men det spelar ingen roll. Jag har träffat en (bra) annorlunda kille som jag inte riktigt kan beskriva. Men det har gjort mig gott och det känns bra. Igår var en bra kväll på puben och corehouse. Idag var jag i stan och sedan blev det ett härligt träningspass som gick kanon.
Veckan som ligger framför ser jag fram emot. Kirporaktor och knäbesök vilket kanske kan göra mig bra. Lite skola och sådär (även om det kanske inte är det roligaste) och sen blir det hemresa. Det ska bli riktigt skönt att komma hem igen. Känns som att det var jättelängesen jag verkligen var hemma.
"Önskar att jag hade en miljon händer så att jag hade kunnat nå ut till alla"
Det känns som att jag har så mycket känslor inom mig, hela tiden. Liksom det bara studsar mot insidan och bara sprids i hela mig. När jag känner mig glad känner jag det i hela kroppen. När jag känner mig nere och när något inte stämmer, känns det lika mycket, om inte mer. Jag är nog en känslomänniska. Det vore kul att någon gång kunna känna att man lyckats uttrycka sig så pass väl att någon annan lyckas fånga upp känslan bakom.
