13/10 del 2

Not until you say that you miss me, and really mean it from the bottom of your heart. Not until that day comes when you call me and tell me that you miss me.
Believe me, it´s really hard, and i suppose it will get harder, but maybe it could be worse? maybe my heart won´t heal ever again if I don´t stop just for a moment. i need to breath. i need to breath.


det blev träning med anders idag, easyline + löpning
and by the way, jag klarade tentan, men jag är ändå rätt besviken. kanske inte på mig själv, men på läraren.

det känns faktiskt, av någon konstig anledning, tomt här när han åkt tillbaka. man är liksom van att ses. jag är nog en vane-människa. vänjer mig lätt men har svårt för skillnader och förändringar som jag (ofta, tror jag) ser som negativa, iallafall i början. eller nåt.

godnatt!
(efter lite plugg, ytterst lite!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0