27/8 del 2

fick en låt skickad till mig. "dry your eyes mate".
sorligt.
ett minne jag lagt åt sidan bara kom över mig och jag hatar att det liksom inte kan hålla sig i bakgrunden utan måste bli så starka jämt. det är jobbigt. det bara dök upp en bild framför mig när jag och .. ja, träffades för första gången på länge och vi kramades och jag har aldrig blivit kramad så förut. varför måste jag känna allt så himla tydligt? det blir ju inte lättare då. och varför måste jag drömma om det? sen kan man ju fråga sig om inte mardrömmar är bättre, som den jag hade inatt. en fin dröm hade säkert fått mig att sakna mer, medans mardrömmar som den här fick mig att känna hat när jag vaknade. hat med storar tårar i ögonen. kan dem inte lämna mig ifred...
det värsta är att det inte kändes som bara en dröm. det kändes som att det jag drömde, att det är verkligheten. det var så verkligt. jag kunde höra röster och känna känslor. jag kommer ihåg precis allt. detaljer och allt han sa och allt han gjort.
jag grät.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0