Malin Johansson

Även om jag så gärna velat hem förut så tar det emot att packa ner kläder och tillhörigheter i en resväska och bege mig "hemåt" - mot mitt andra hem. Även om jag vet att det här inte är något slut utan bara precis en början så finns den där tåren i ögonvrån, som liksom inbillar sig att det här är slutet på en fantastisk resa som jag gjort. Allt som finns här kanske ändrar form över sommaren, men det kommer inte att försvinna. Jag vill inte att det ska försvinna. Jag hade gärna stannat i de här ögonblicken som jag valt ut, länge länge. Jag hade gärna suttit där med dig fortfarande och fått frysa ögonblick. För första gången kommer jag inte lämna Kalmar med en lättnad. Saknaden kommer krama mitt hjärta.